SDU:s flyktingfilm och VU-möte den gångna helgen

I lördags, den 9 mars, släppte vi från SDU en riktigt bra film om svensk flyktingpolitik. Förbundsordförande Gustav Kasselstrand är den som föredömligt berättar om det hela i filmen. Jag rekommenderar alla som inte sett den att omedelbart ta sig en titt! Personligen tycker jag att det är den mest välgjorda film vi släppt hittills, och då har vi ändå många godbitar i arkivet.

Samma lördag som filmen släpptes så höll SDU:s förbundsstyrelses verkställande utskott (där jag ingår) ett viktigt sammanträdde i Hässelby strax utanför Stockholm. Många viktiga beslut togs under mötet, vi har stakat ut vägen för året och spikat fast flera av de händelser som kommer prägla SDU-året 2013, vilket känns riktigt roligt. Ni som följer SDU lär snart märka vad jag pratar om.

Jag återkommer med ett nytt inlägg snart igen!

 

 

Sverigedemokraterna i Linköpings ljusa framtid

Igår lördagen den 23 februari höll Sverigedemokraterna Linköping sitt årsmöte för i år 2013. Hela mötet var lyckat och flera mycket viktiga beslut togs som gör att vi i partiet i Linköping kommer stå redo att göra en så bra valrörelse som möjligt nästa år. Tidigare har föreningen Sverigedemokraterna Linköping haft tre kommuner som sin geografiska omfattning – Linköping, Åtvidaberg och Kinda. Från och med igår så omfattar föreningen dock endast Linköpings kommun. Uppdelningen kommer leda till klara förbättringar då vi får ett närmare beslutsfattande för föreningsmedlemmar samtidigt som relativt stora Linköpings kommun har helt andra förutsättningar än de betydligt mindre kommunerna Åtvidaberg och Kinda.

Under årsmötet igår deltog fler linköpingsbor än någonsin förr på ett årsmöte för partivänner i vår kommun, så det var självklart mycket kul att se för en person som mig som varit med ända sedan vi, några få personer, bildade Sverigedemokraterna i Linköping i början av år 2010 inför den stundande valrörelsen. Då var vi här i kommunen ännu ett parti som fick rotera mellan styrelseledamöternas privata vardagsrum och hembryggt kaffe när vi höll styrelsemöten. Årsmötet 2013 däremot samlades vi mångdubbelt fler personer än vad vi var när vi bildade föreningen 2010, och det dessutom i såpass värdiga och fina lokaler som de i Linköpings stadshus.

Min gode vän och partikollega Johan Karlsson valdes igår till ordförande för Sverigedemokraterna Linköping, vilket är glädjande. Johan har varit ordförande sedan starten och vi har sedan dess haft ett både nära och mycket gott samarbete. Själv valdes jag under gårdagen till vice ordförande för föreningen, vilket jag är mycket glad och tacksam för. För bara ett par år sedan var jag ovan i en ordföranderoll, och var osäker på om jag var en ledartyp nog att ha den typen av position. Idag vet jag att jag klarar av det bra, och jag har mycket erfarenhet av ordförandeskap från flera nivåer i ungdomsförbundet, där jag idag är andre vice förbundsordförande också. Det är med stor tillförsikt jag nu ser fram emot kommande verksamhetsår där vi bygger en mycket god grund att stå på inför de viktiga valen som kommer under nästkommande år. Räkna med att jag kommer göra allt för Sverigedemokraterna i Linköping!

Mitt engagemang i SDU från och med nu

Godmorgon på er läsare!

Jag skriver alltför sällan här, men hoppas att kunna göra det allt oftare framöver när parti- och ungdomsförbundsarbetet lugnar ner sig efter årsmötesperioden. I vilket fall lär ni märka av när det händer något om ni kikar in här ibland.

Lördagen den 9 februari i år 2013 hölls årsmöte för Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) Östergötland. En del tråkiga saker som skedde däromkring har lett fram till att jag numera inte är ordförande för SDU Östergötland längre. Det är något jag vill klargöra i och med det här inlägget.

Framöver kommer jag vad gäller SDU att fokusera tydligare på mitt uppdrag som andre vice förbundsordförande och migrationspolitisk utskottsledare. Det är två tunga och mycket intressanta uppdrag som jag vet att jag har oerhört mycket mer att ge inom ramen för. Räkna med mig där, för jag kommer att ge allt.

Vad gäller SDU i Östergötland så kommer jag naturligtvis fortsätta att arbeta för SDU:s bästa i länet i allmänhet och i synnerhet i Linköping med omnejd, även om jag själv inte längre är distriktsordförande. En sund utveckling inom ungdomsförbundet i länet är mycket viktigt för att vi ska stå rustade på rätt sätt inför valrörelsen 2014 när det verkligen gäller.  En sådan sund utveckling kommer jag fortsatt att verka för vad gäller SDU här i vårt fagra Östergyllen.

Det har varit en fantastisk tid som distriktsordförande för SDU Östergötland, och vi befinner oss inte i slutet av något nu, utan endast i början av något nytt som kommer att bli ännu bättre. Kom ihåg det vänner!

/Jonas

Skattefinansierad politiserad kultur på tapeten i Linköping igen

Efter att återigen ha fått läsa tramsiga påståenden i Corren om SD Linköping, där sossar fått uttala sig, så känner jag mig nödgad att skriva här på bloggen igen. Av en slump när jag satt och surfade runt på nätet här hemma fann jag följande artikel, ”Äldrefrågorna ska få SD att växa” på Corren.se.

Av någon outgrundlig anledning ska Roger Berzell (S) uttala sig igen i Corren med anledning av Sverigedemokraternas arbete här i länet. Så här säger han  i artikeln ovan:

Men i Linköping har SD inte lagt ett enda förslag om äldreomsorg. Där motionerar man – förutom om invandring och kultur – i stället om till exempel skolk-sms, en mansmottagning mot våld och nattvandring.

Den SD-fråga som fullmäktigeledamoten Roger Berzell (S) tycker har väckt mest debatt i Linköping är en interpellation där partiet kände sig svartmålade vid en utställning om svenskhet på länsmuseet.

- De krävde att man skulle censurera den fria kulturen, det var ett helt vansinnigt förslag. Jag tror inte att de insåg att de var inne och tafsade på yttrandefriheten, säger han.

Så intressant att Roger Berzell den här gången uttalar sig om att vi väcker debatt i Linköping i frågor som rör kultur. Om ni läser mitt förra blogginlägg länkar jag till citat från honom där han säger att vi bara talar om invandrings- och integrationsfrågor. Jag tror bestämt att herr Berzell får bestämma sig nu hur det egentligen är, för nu framstår han som lite svår att greppa minst sagt.

Med tanke på hur Berzell uttalar sig i Corren är han antingen intellektuellt ohederlig eller så har han fortfarande inte försökt lyssna vad vi sa under fullmäktige när kulturdebatten hölls. Vår kritik var emot att skattefinansierad kulturverksamhet i Linköpings kommun går till stora svartmålningskampanjer av enskilda partier invalda i fullmäktige (i det aktuella fallet rörde det oss i SD). Det rörde sig således inte om att vi ville censurera den fria kulturen, som Berzell felaktigt påstår, utan det rörde sig om att just skattefinansierad kultur inte ska användas för att motarbeta enskilda demokratiskt invalda partier i fullmäktige.

Jag förstår att socialisterna i Socialdemokraterna inte vill skilja på den fria marknaden och staten (och kommuner/landsting) eftersom att man har som tradition i sin rörelse att vilja strypa åt den fria marknaden. För de som vill skapa ”kultur” som har som syfte att svartmåla och motarbeta enskilda partier, varsågod, gör det, men skattebetalarna ska inte stå för fiolerna. Kolla Roger Berzell! SD vill inte strypa åt den fria kulturen som du felaktigt påstår, men däremot vill vi strypa åt att skattefinansierad kultur i kommunen används som propagandaverktyg á la Sovjet för att motarbeta politiska motståndare. Vi är alltså inte emot att kultur på den fria marknaden har som syfte att motarbeta ett visst parti, däremot är vi emot att skattefinansierad kultur har som syfte att motarbeta att visst parti. Stor och avgörande skillnad. Roger Berzell, och flera andra linköpingspolitiker med för den delen, förstår uppenbarligen inte ens vad fri kultur är (om han/dem inte spelar dumma).

För er som läste artikeln kan jag avslöja att SD Linköping i budgeten för 2013-2014 som vi snart släpper kommer att komma med en rad förslag inom samtliga områden i kommunen, inklusive äldreomsorgen. Men det är ju inget nytt att vi är ett parti som tar ansvar, då vi redan är aktiva i debatten inom samtliga politiska områden för kommunen.

Corren och och sossarna hittar på om SD Linköping

Hej läsare!

Jag är som ni märkt dålig på att blogga nu för tiden, utan använder i stället Twitter flitigt. Ta och följ mig där för att hänga med i vad jag pysslar med, vettja. Med tanke på Correns vinklade artikel ”Där – men övertygar få” som ger en skev och missvisande bild av SD i Östergötland kände jag ändå att det är dags att skriva på bloggen igen, så här kommer ett inlägg.

Correns artikel ger en konstig bild av den hela verksamhet som Sverigedemokraterna bedriver i Östergötland. Som representant och fullmäktigeledamot för SD i Linköping tänkte jag dock ge mig på särskilt vad det är som sägs om oss här i kommunen jag verkar i, nämligen Linköping. Följande citat återfinns i artikeln ”Där – men övertygar få”:

”Ett åsikt som delas av Roger Berzell (S), ledamot i Linköpings kommunfullmäktige.

- De klarar inte av att debattera. De går upp och säger till exempel att man ska dra ner på integrationspolitiken, sen går de och sätter sig och så är det färdigpratat för deras del, säger han.”

Förutom att Correns hastverk om oss i SD innehåller grammatiska felaktigheter, så har man lyckats fått med ett bra komiskt uttalande från socialdemokraten Roger Berzell som sitter i fullmäktige i Linköping. Berzell själv har varit uppe i fullmäktiges talarstol betydligt färre gånger än mig själv, och har där inte gjort något vidare intryck på mig, då han mest gått upp och hetsat (på ett flera gånger förlöjligande och sarkastiskt sätt) mot Alliansen ett par enstaka gånger sedan valet. Jag själv, om jag nu får tala för mig själv, har varit uppe var och varannat möte, och ofta i långa debatter. Vi sverigedemokrater i Linköping har motionerat och väckt många ärenden (motioner, interpellationer, enkla frågor, ändringsyrkanden etc.) samt lyft diskussioner som annars inte hade förekommit alls.

Sverigedemokraterna i Linköping har alltså varit uppe många gånger i talarstolen, oftast flera gånger under samma fullmäktigesammanträden, och inte alls bara i integrationsfrågor som socialdemokraten Berzell missvisande nog får det att låta som. Jag själv har debatterat allt ifrån ”positiv särbehandling” vid tjänstetillsättning, till politiserad kulturverksamhet finansierad med skattemedel. Men självklart har vi också attackerat de andra partierna i invandringsfrågan, och det kommer vi fortsätta med som enda opposition i den för Linköping och Sverige otroligt viktiga och avgörande frågan.

Några av de allra längsta debatterna av alla sedan valet 2010 har vi dragit igång i fullmäktige, bland annat när jag motionerade om ett mångkulturellt bokslut och när jag och Johan Karlsson interpellerade om den politiska propaganda förklädd till kulturverksamhet som återfinns i kommunen. Då kände många ledande politiker från de andra partierna att de behövde gå upp i talarstolen för att visa hur de ”goda” de är allesammans, genom att kraftigt ta avstånd från SD:s politik och hålla långa anföranden om oss. Det ledde till att jag replikerade på i princip samtliga anföranden i båda fallen, vilket föranledde långa debatter. Där och då fick jag höra i korridoren efter sammanträden om att vi replikerade på allt (som att vi debatterade för mycket) och var så flitiga i talarstolen, och nu får vi allltså höra att vi inte tar debatten ens. Vilket trams! Vad vi än gör så är det såklart fel i linköpingssossarnas och övriga partiers ögon.

Det jag kommenterar här i bloggen är till synes den version av artikeln som finns på nätet. Man hade tydligen skrivit ännu mer konstigheter om oss i papperstidningen, bland annat om vår närvaro i fullmäktige. Därför vill jag påpeka ett par saker. Jag har varit med på samtliga fullmäktigesammanträden sedan valet 2010, och mina kollegor har också haft mycket hög närvaro. Det är betydligt mer än vad man kan säga om de andra partierna som ofta saknar folk på sina stolar under pågående sammanträden, samtidigt som folk hoppar av och ersätts på löpande band i de andra partierna. När kommer granskningen av de andra partierna, Corren?

Ja, Corren att vi övertygar ”få” tycker ni är en passande rubrik på er missvisande artikel. Vi sverigedemokrater måste inte övertyga sossar och moderater i fullmäktigeförsamlingar om hur bra politik vi har för att påverka, utan det är väljarna vi är ute efter att övertyga för att på sikt sitta i både kommunstyrelser, landstingsstyrelser och regering. Vi verkar onekligen vara på rätt väg med tanke på de stora framgångar Sverigedemokraterna nått i opinionen den senaste tiden.

PS. Jag ser fram emot att Corren kontaktar oss i Sverigedemokraterna för att få kommentera på de andra partiernas insatser i fullmäktigeförsamlingarna runt om i Östergötland. Ni på tidningen vet hur ni når mig!

Framtidstro och ett valberedningsförslag

Hej läsare!

Med anledning av att valberedningens förslag nyss offentligtgjorts inför SDU:s nationella kongress den 31 augusti – 2 september, känner jag att jag nu behöver skriva lite om tiden som varit i förbundsstyrelsen samt om tiden som ligger framför oss.

Under det år jag haft förmånen att arbete tillsammans med den inför kongressen avgående förbundsstyrelsen har det gett mig väldigt mycket. Det har varit en fantastisk tid på alla sätt. En fantastiskt trevlig tid som också inneburit många långa dagar och nätter med hårt slit i form av blod, svett och tårar för Sverige och förbundet. Med de uppdrag jag har inom politiken har jag vunnit många nya nyttiga erfarenheter, men förbundsstyrelsen kan vara det sällskap i vilket jag utvecklats allra mest hitintills under min politiska karriär.  Förutom att själv ha vuxit både politiskt och organisatoriskt i umgänget har jag även skaffat mig mycket goda vänner som kommer vara föralltid. Utöver förbundsstyrelsens medlemmar har jag i mitt uppdrag fått träffa intressanta människor av alla de slag, nationellt sinnade sverigevänner såväl som oikofobiska liberaler. Några av de bästa minnena från verksamhetsåret med förbundsstyrelsen är torgmötet och utbildningarna i Linköping (hemmaplan för mig, och mitt distrikt SDU Östergötland var delarrangör) den 22 oktober, nationaldagsfirandet i Roslagen den 6 juni och självklart SDU:s mest fantastiska och största almedalsvecka  någonsin. Jag vill också gärna lyfta fram det goda internationella samarbete vi haft med likasinnade ungdomsförbund från andra länder i Europa, som något mycket lycket att satsa på framöver (särskilt mycket inför EU-valrörelsen om ett par år tror jag att ett starkt internationellt samarbete kommer kunna spela en stor positiv roll för förbundet).

Valberedningen har inför årets SDU-kongress genomfört ett gediget och professionellt arbete. Det förslag som presenteras nu inför kongressen tror jag starkt på. Med det föreslagna gänget är SDU fortsatt på väg åt rätt håll när vi nu inför kongressen står inför ett viktigt val. Vi ska välja den styrelse som ska leda förbundet i det viktiga arbetet som ska göra att vi står starka och redo för valrörelsen 2014. Där hoppas jag och tror att vi uppfyller det mål som uttalats inom förbundet om att vi ska göra Sverigedemokraterna till största parti i skolvalet 2014. Men då krävs att välja en förbundsstyrelse som har vad som krävs, både politiskt och organisatoriskt.

Flera saker legitimerar den styrande konstellationen, vare sig det är Sveriges regering, eller som i det här fallet, SDU:s förbundsstyrelse som det handlar om. Såväl förankringen och stödet hos medlemskåren som effektiviteten och handlingskraften i styrelsen är A och O. De som föreslås bli den kommande förbundsstyrelsen har starkt stöd hos medlemmarna i förbundet, vilket jag är övertygad om kommer visa sig om cirka tre veckor när kongressen är i fullgång i Dalsland. Helt övertygad är jag också om att det föreslagna gänget har effektiviteten, handlingskraften och modet att leverera enligt förväntningarna, och förhoppningsvis mer därtill. För att SDU-tåget ska ånga på framgångsrikt och bli ett riktigt segertåg inför valet 2014 krävs att SDU-loket är redo att leverera och inte försöker att öka farten och bromsa på samma gång.

Inför kongressen är jag själv föreslagen till andre vice ordförande för förbundet, vilket jag personligen ser som en stor ära. För ett år sedan hade jag inte varit redo att axla det enorma ansvar det innebär att ha någon av de högsta posterna i förbundsstyrelsen, utan gladdes åt att få en fot in genom en suppleantplats. Jag är oerhört glad att jag tog chansen och tackade ja då. För ett och ett halvt år sedan var jag uteslutande aktiv i Sverigedemokraterna, men idag är jag minst lika aktiv i SDU. Jag är väldigt glad att kunna vara med och arbeta för de föreningar som tillsammans utgör de ben som den sverigedemokratiska rörelsen vilar på. Idag känner jag mig redo att axla det ansvar jag inte var redo för vid förra kongressen.

Det finns ingen anledning att byta ut ett vinnande koncept. Den nuvarande förbundsstyrelsen är stark, med duktiga framtidshopp och politiker som Gustav Kasselstrand, William Hahne, Stefan Lundkvist, Charlott Qvick, Aron Emilsson, Cassandra Sundin och Malte Holm (ja, om någon av er i förbundsstyrelsen läser det jag nu skriver, se det här som en hyllning). Ett nyformat gäng bestående av duktiga förbundsstyrelseföreträdare av idag tillsammans med nya intressanta förmågor kommer kunna göra ett fantastiskt arbete för Sverige. Där vill och hoppas jag kunna vara med för att göra allt jag kan för förbundet och vår rörelse. Med folket för fosterlandet!

/Jonas

Återkomst + debattartikel

Hej läsare!

Idag är jag tillbaka igen på bloggen efter en tids frånvaro. Numera är jag mer aktiv på min Twitter, och min frånvaro här på bloggen har berott på en tung arbetsbörda kombinerat med att jag verkligen försökt ta sommar och undvika de flesta måsten. Jag ska dock erkänna att det är skönt att vara tillbaka här och få haspla ur mig saker och ting. Hoppas att ni fortsätter läsa, för nu ska aktiviteten öka!

Nu för tiden är jag utskottsledare för SDU:s migrationspolitiska utskott och är därför huvudansvarig för den migrationspolitiska proposition som kommer läggas fram vid kongressen 30 augusti-2 september. Som utskottsledare/talesman och i samarbete med Gustav Kasselstrand (förbundsordförande för SDU) publicerar jag idag en debattartikel på Sveriges Resurser som pekar på hur Sverige hållet på att avskaffa sig självt genom radikala demografiska förändringar. Artikelns inledande stycke följer här:

”Nationalstaten Sverige är på väg att avskaffas till förmån för det nya mångkulturella Sverige. Det som ska bort och ersättas slutar inte vid vår historia, kultur samt andra svenska seder och bruk. Att döma av den politik sju av åtta riksdagspartier bedriver ska även svenska folket själva bytas ut till fördel för inflyttade från utlandet. De stora, snabba och oåterkalleliga demografiska förändringarna kommer få konsekvenser för landet på mycket lång sikt, då de eroderar nationalstatens fundament och därmed mycket av det goda vi tar för givet med Sverige.”

Artikeln belyser efter de inledande orde mer i detalj hur Sverige håller på att avskaffas, och i slutklämmen presenterar vi i SDU de prioriteringar vi ser som viktigast för att komma till rätta med problemen som de demografiska förändringarna skapat. Här följer sista stycket:

”SDU prioriterar tre områden för att möjliggöra anpassning till civilsamhället, vilket de radikala demografiska förändringarna minskat förutsättningarna för. För det första vill vi inom ramen för asylinvandringen att endast verkliga flyktingar, kvot- och konventionsflyktingar enligt FN:s definitioner, beviljas asyl framöver. För det andra vill vi tydligt skärpa reglerna för anhöriginvandringen, exempelvis genom att kräva uppvisande om att den samlade anknytningen till Sverige är större än till något annat land samt införande av ett strikt försörjningsansvar för anknytningspersoner. Vi vill också på området se en mer selektiv invandring till Sverige, där det ska beaktas vilka möjligheter till anpassning den som vill invandra har. Idag tar vi emot stora svåranpassade grupper med många gånger låg eller ingen utbildningsbakgrund, vilket innebär svaga förutsättningar för anpassning. För det tredje innebär migration både in- och utvandring, och vi tycker därför det är olyckligt att återvandring glömts bort i den svenska integrationsdebatten. Många invandrare sitter idag fast i långvariga utanförskap som varken den enskilde invandraren eller det svenska samhället mår bra av. Till vinst för båda parter vill SDU införa ett reformerat och generösare resebidrag för invandrare som med vissa villkor ska vara lätterhållet, betala resan hem och den första tiden fungera som ett slags återetableringsstöd. Bidraget ska även kompletteras av stora informationsinsatser där myndigheter samarbetar med aktörer så som kommuner och landsting. SDU vill omgående dra i den beryktade invandringsbromsen som inte längre är annat än en ren nödbroms.”

Fortsätt njut av sommaren läsare, så hörs vi snart igen!